Källkritik och faktakoll var inga stora grejer när jag gick i skolan och skulle söka kunskap. Sveriges största dagstidning var godkänd källa och både vi och lärarna trodde på allt som stod däri. Behöves djupare insikt fanns ju alltid Nationalencyklopedin, en oomtvistat god källa till kunskap. Vi ifrågasatte inte vem som hade skrivit historieböckerna eller vem det faktiskt var som ens fick möjligheten att skriva historia.
Vinnarna av Retorikmatchen får ta med den åtråvärda Guldmikrofonen hem till klassen och klassrummet
Idag är internet källan till all kunskap, allt du någonsin kan tänkas vilja veta är bara en googling bort. Med jämna mellanrum lyfts det fram hur viktigt det är att lära våra barn och unga (och oss själva också för den delen) att vara källkritiska, ifrågasättande, att kunna se igenom perfekta filterbilder på Instagram och smygsponsrade inlägg i bloggar. Men vilka verktyg ger vi barn och unga? Med vilka metoder ska de syna och ifrågasätta sin omvärld?
Programledare Nassim Al Fakir och Elinor Falkman
Med retorik så klart! Retorik är inte bara ett verktyg för att övertyga andra, det är också en teknik, en metod, ett vaccin för att ifrågasätta och värja sig mot tillfällen då andra försöker påverka oss. Oavsett om det är genom telefonsälj av mobilabonemang, i politikens värld, på presentationer, genom användning av ”statistik” om invandring och brott, pitcher, erbjudanden, livsstilsreportage om daggvaser och tyger från Svensk Tenn, grooming, musik och Tinder. Vi ska välja och välja bort hela tiden.
Med retorikens hjälp kan vi ge barn en röst att stå upp för sig själv och andra, med retorik lär oss att se igenom knep och analysera vår omvärld. Vi är överens om att alla barn bör lära sig verktyget retorik, tekniken retorik, metoden retorik. Vi är så överens att det till och med skrevs in ett tydligare krav på att eleven ska ha muntliga färdigheter i varje ämne i skolplanen 2011. Något som de flesta pedagoger jag pratat med tolkar som retorik. Fantastiskt, om det inte vore för en liten detalj. Det lärs fortfarande inte ut på lärarhögskolorna runt om i landet – till pedagogernas stora frustration. Lek med tanken att en lärare skulle försöka lära ut Mandarin utan att kunna Mandarin. Så ser det ut med Retoriken – den ska läras ut utan att först ha lärts in.
Retorikmatchens Programledare (Nassim al Falkir) och jury (Frida Buhre, Elinor Falkman, Jonathan Hörnhagen) fotograferas av en av producenterna Markus Granseth. Bilden tas av den andra producenten Erika Stand-Berglund
Därför är jag så oerhört stolt över att vara delaktig och sitta i juryn i URs Retorikmatchen för fjärde säsongen i rad. Retorikmatchen är en tävling för barn i årskurs sex där hela klassen får förbereda olika typer av tal och muntliga framföranden och sedan skicka två representanter från klassen för att tävla. Uppgifterna är spridda och tänkta att täcka så många områden som möjligt och samtidigt vara knutna till barnens vardag. I årets säsong får vi bland annat höra barnen argumentera för något de vill förändra i sin närmiljö, peppa kompisar att berätta om sina känslor för den de är kära i, redovisa kroppsfunktioner, hylla människorättskämpar och personifiera känslor. Retorikmatchen ger barnen en röst!
Titta på Retorikmatchen hela familjen, lyssna på barnen och prata om det ni ser och hör. Se demokratin blomstra i ännu en generation. Programmet går på Barnkanalen på tisdagar kl 19.25 och även på lördagar kl 11 i P4. Man kan även titta på tidigare säsonger på UR Play. På Retorikmatchens instagramkonto kan ni se bilder och klipp.
/Elinor Falkman, Falkman Råd & Retorik